Min partner hatar att jag är oberoende och inte behöver honom

Par bryts upp hela tiden och jag vägrar att känna mig förstörd om mitt förhållande slutar för att jag var beroende av min partner och förlorat mig själv. För att undvika detta har jag blivit allt mer oberoende ju längre jag har varit med min pojkvän och han hatar det. Jag tror att han är besatt av att jag är besatt av honom. Jaja!

Lunchdatum av mig själv har blivit min favorit sak. Senast har jag gått på lunchdatum på egen hand och jag älskar det enkla. Det är avkopplande och tröstande att veta att den enda personen jag behöver är mig själv. Jag går ut med min pojkvän ibland, förstås, men jag har inga problem att få ett bord för en och njuta av en måltid solo.

Ju mer självständigt jag blir, desto mindre stör jag av andras brister. Om och om igen har jag befunnit mig besviken av pojkvänner, vänner och familjemedlemmar under hela mitt liv. Jag skulle lägga så mycket lager i andra människor att jag inte kunde hjälpa men känna mig förstörd när de oundvikligen släppte mig. Så småningom lärde jag mig om jag brydde sig mer om mig själv och vad jag gjorde, jag var inte orolig så mycket för alla andra. Det var bra för min mentala hälsa.

Jag brukade vara besatt av min pojkvän i en ohälsosam grad. I början av vårt förhållande var jag besatt av vad min pojkvän gjorde, vem han pratade med, var han gick, bla blah blah. Om han avbröt våra planer blev jag förstörd och det skulle förstöra hela min dag. Jag var så beroende av honom för min lycka att jag inte kunde se rakt. Det var helt ohälsosamt och jag var tvungen att göra en förändring. Det var då jag började fokusera på mig själv mer och plötsligt kunde jag bryta stavningen.

Han anklagar mig för att inte behöva honom längre - och han har rätt. Eftersom jag har blivit väldigt mindre beroende av min pojkvän behöver jag inte spendera nästan lika mycket tid med honom. Jag brukade handla om datum nätter och par semester, men nu njuter jag verkligen av att göra saker på egen hand. Han har inte tagit det så bra - han anklagar mig för att vara självisk och inte behöver honom längre och medan jag hatar att erkänna det, har han rätt på ett sätt.

Självklart älskar jag min pojkvän men vi behöver inte fästas i höften. Ibland är det verkligen frustrerande att min partner inte bara kan förstå att jag njuter av tiden ensam. Det betyder inte att jag hatar vårt förhållande eller att jag inte älskar honom, det betyder bara att jag behöver tid till mig själv och det är okej. Vi behöver inte göra allt tillsammans. Att ha våra egna liv är hälsosam och kommer att göra vårt förhållande bättre på lång sikt men det verkar inte som att vi får det.

Kanske om han försökte vara mer självständig, skulle han få var jag kommer ifrån. Jag tror inte att min pojkvän har ens försökt att ha tid för sig själv när som helst i vårt förhållande. Han behöver alltid vara med mig eller i grund och botten någon annan, och jag tror därför att han inte kan förstå var jag kommer ifrån. Jag tycker inte att det är hälsosamt att han inte heller kan vara ensam.

Han säger att han är "orolig" för mig men jag förstår inte riktigt varför. Vad är det för fel med att älska mitt oberoende? Han är orolig för att jag gillar att vara ensam lite för mycket men jag ser inte problemet. Det är inte som att jag undviker honom med viljan, men om jag får möjlighet att läsa en bok i ett bad eller att gå en jogg ensam, så kommer jag. Det kallas självvård. Jag önskar att han bara skulle komma tillbaka ibland.

Om han lämnade mig, skulle jag vara ledsen men inte förödad. Att veta att den enda personen jag litar på är att jag själv gör mig mer övertygad om att hjärtbrist inte kommer vara så svårt för mig. Jag kommer ihåg när min pojkvän var mitt liv och tänkte att utan honom skulle jag inte kunna fortsätta. Nu vet jag att om vi slutade saker skulle jag kunna sätta tillbaka bitarna ihop ganska snabbt.

Jag är allt jag verkligen behöver och det kommer aldrig att förändras. Jag älskar min pojkvän precis som jag gör mina nära vänner och familj. Jag älskar att veta att jag har ett så starkt stödsystem bakom mig, men jag vet också att vi i slutet av dagen är alla människor och att vara självförsörjande och verkligen bara lita på mig själv är det enda sättet att säkerställa Jag är oavsett vad som än händer i mitt liv. Om min pojkvän inte gillar det kanske han inte borde vara med mig.